
Love is in the air
Äntligen är det alla hjärtans dag. Vi firar det med att sprida lite kärlek till människor som behöver den som mest.
Därför har vi köpt 50 getter i våra kunders namn och skickat dem till familjer i södra Mocambique. Innan getterna åkte hann de fixa en finfin getostbricka som vi skickat ut till våra kunder och kompisar. Glad alla hjärtans dag!
Välkommen copywriter!
Kärnhuset växer och nu behöver vi en copykollega med briljanta idéer, vass penna, stor nyfikenhet och glatt humör.
Vi tror att du är digitalt kunnig men även hemma i andra kanaler. Du gillar att ta ansvar och driva projekt framåt, att presentera dina idéer och ha kontakt med kunder.
Vi vill att du har gått Berghs diplomutbildning eller motsvarande och att du har minst två års arbetslivserfarenhet från en kreativ reklambyrå.
Hos oss kommer du att bli en viktig del av en snabbväxande byrå. Vi är idag knappt 20 medarbetare som sitter i Brunogallerian på Götgatan i Stockholm med kunder som Arla, MTV, Stockholms universitet och Selecta.
Ansökningsbrev och CV skickas till Marcus Tägtström, VD.

SVENSKA PUBLISHINGPRISET!
Hurra! Vi har gjort årets bästa informationstrycksak. Plus att vi fick juryns specialpris för årets bästa typografi.
Motiveringen var: För vågad typografi, pedagogiska texter, ren form, gott pappersval och ett utvecklande omslag - en trycksak som sprider en doft av gediget hantverk … och bröd.
Vilka modiga och proffsiga uppdragsgivare vi har på Brödinstitutet!

Kärnhuset har flyttat
Kärnhuset har flyttat från lilla Drottninghusgränd till mer kända Brunogallerian på Götgatan 36 i Stockholm.
Den 17 juni var vi på plats i de nya lokalerna i ett skönt kaos av flyttkartonger, datorer och möbler. Närmaste t-banestation är nu Slussen, uppgång Götgatan. Kom gärna och hälsa på oss!
Fighting Spirit - bakom kulisserna
Häng med bakom kulisserna vid inspelningen av reklamfilmen "Fighting Spirit" för Mälardalens högskola.
En helg tidigt i februari invaderades biblioteket på Mälardalens högskola av ett filmteam, stuntperformers och medarbetare från Kärnhuset. På plats för att dokumentera inspelningen fanns även Fredrik Kedfors och Jessica Nilsson.

Kärnhusets Patrik Lundberg om Nobels fredspris på DI Debatt
I dagens DI Debatt kan man läsa Patrik Lundbergs debattinlägg om att norska Nobelkommittén riskerar Nobelprisets varumärke och trovärdighet genom att ge priset till personer som är aktuella för stunden.
Om fredspristagare anses ovärdiga kan det få förödande effekter för Nobelpriset som institution. Också norska politiker bör konsekvent belöna personer som faktiskt har gjort "menskligheten den största nytta". Det ska inte räcka med ett hedervärt försök, skriver Patrik Lundberg, Kärnhuset.
Nobelpriset har lyckats nå sin unika position genom förtroendet för att kommittéerna alltid belönar värdiga vinnare.
Den norska Nobelkommitén har valt att dela ut fredspriset utifrån egna premisser, som riskerar att bryta ned detta förtroende. Om fredspristagare anses ovärdiga kan det få förödande effekter för Nobelpriset som institution.
När omvärlden börjar tvivla på pristagarnas och kommittéernas kompetens minskar förtroendet för priset och prisets prestige snabbt. Då eroderas varumärket Nobel. I förlängningen försämrar det Sveriges varumärke och konkurrenskraft.
Varumärkesstrategiskt är det problematiskt att norska Nobelkommittén med viss regelbundenhet väljer att ge priset till någon som råkar vara aktuell för stunden, men vars gärningar ännu är omöjliga att utvärdera.
USA:s president Barack Obama är ett givet exempel. Nomineringarna till fredspriset måste vara poststämplade senast den 1 februari för att vara giltiga. Barack Obama tillträdde som president den 20 januari 2009 och hade hunnit vara president i knappt två veckor när han nominerades.
Ett annat närliggande exempel är fredspristagaren 2007, Al Gore. Han har gjort en behjärtansvärd insats för miljön, men historien kommer att visa att hans powerpoint-presentation är och förblir en historisk parentes. Många andra individers eller organisationers arbete kommer att värderas betydligt högre.
Nobelpriset är ett av varumärket Sveriges starkaste komponenter. Att just fredspriset delas ut i Oslo spelar marginell roll. Nobelprisen är betydligt mer förknippade med Sverige än med Norge.
Kännedomen om prisen är generellt extremt hög i omvärlden och varje år riktas all världens strålkastarljus mot Stockholm under såväl tillkännagivandet som prisceremonin. Dessutom skänker Nobelprisen varumärket Sverige unika associationer av expertis, opartiskhet och spjutspetskunskap.
Nobelpriset i fysik, kemi, medicin och litteratur delas i allmänhet ut till personer vars vetenskapliga eller litterära bedrifter baseras på lång tids arbete. De vetenskapliga upptäckterna har därför hunnit kontrolleras och reproduceras, vilket gör att pristagarna i allmänhet anses vara mycket värdiga vinnare.
Litteraturpriset är förvisso mer kontroversiellt med det har inte delats ut till någon som bara har skrivit en bok, oavsett hur fantastisk den är. Det finns andra priser för sådant, till exempel Pulitzerpriset.
Skulle det oerhörda ändå inträffa, skulle Svenska Akademien ändå inte belöna författaren enbart några månader efter debutbokens publicering. Det skulle framstå som absurt. Tiden måste först säga sitt.
För norska Nobelkommittén gäller andra regler. Varför är oklart, eftersom testamentet inte ger någon särställning till just fredspriset.
Ändå har norska Nobelkommittén som enda kommitté valt att lägga stor vikt vid en bisats i Nobels testamente som lyder: "...hvars ränta årligen utdelas som prisbelöning åt dem, som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta".
Varför just den norska Nobelkommittén tolkar denna passage bokstavligt har jag förgäves försökt få svar på genom upprepade kontakter med den. Inte heller vill den besvara min fråga om varför den i så fall inte är konsekvent.
Det är inte alla pristagare den belönar som har utfört sin huvudsakliga gärning det senaste året. Tvärtom har en majoritet av fredspristagarna snarare fått priset för lång och trogen tjänst.
Både 2008 års pristagare, Martti Ahtisaari, och 2006 års pristagare, Muhammad Yunus och Grameen Bank, belönades uttryckligen för sina långsiktiga insatser.
Jag är starkt kritisk till de norska politikernas strategi att även belöna personer för deras ambition och vilja, snarare än för genomförda insatser som går att utvärdera.
Fredspriset är ett av de mest publika prisen och har stort inflytande över hur varumärket Nobel uppfattas hos den bredare allmänheten.
Riskerna med att försöka belöna högaktuella personer överskuggar fördelarna. Också norska politiker bör konsekvent belöna personer som faktiskt har gjort "menskligheten den största nytta".
Det ska inte räcka med ett hedervärt försök.
DI Debatt fredag 8 oktober 2010
